Super-Fucking-Hero

Min superhjälte, min idol, mitt allt är min mamma. Allt hon har gått igenom och endå kämpar hon! Varje gång hon får höra något som hon inte gillar så slänger hon upp ett stort FuckYou finger till hela världen och gör det bra igen. Hom kämpar för allt hon har för att visa världen att hon inte tänker lägga sig ner och dö, inte utan en rejäl figh iaf!
Varje dag kämpar hon och varje dag som hon kämpat får hon kämpa ännu mera.
Och här sitter jag i lilla sverige och klagar över att jag inte kan köpa den där väskan som jag vill ha...
..näe det är inte riktigt så illa, men ibland känns det som det.

Människan har ett inbyggt beroende över att må dålig, att tvinga sig själv att känna skulld.
Arvssynden är ingen synd persay, utan det är skulld. Skulld över allt som vi igentligen skulle göra men inte gjort. Alla de telefonsamtal vi skulle göra men inte orkat. Allt som vi inte orkar göra omvandlas automatiskt till skulld och ångest.
Och från modersmjölken blir vi matade med frasen: -det finns ALLTID dom som har det värre.
och visst finns det det! Men vi måste oxå få må dåligt någon gång. Alla måste någon gång i livets cirkel få lägga sig ner på marken, med benen i luften och skrika som en 4 åring och framför allt så måste man inte ha någon egentlig anledning till det. Ibland måste man helt enkelt få må dåligt.

Och jag vill vara där med henne. Jag vill hålla henne i handen som hon gjorde med mig i så många barndomsminnen.
Jag vill sätta henne i mitt knä, stryka henne över håret och säga att allt kommer att bli bra igen.
Jag vill kunna hålla om henne, torka tårarna och ge henne all styrka hon behöver. Ge henne ett litet gossedjur som jag fick en gång för många månar sedan, ett litet uppstoppat djur som ger henne all kraft och ork.
Men det går inte.

Jag vill ta all min ledig tid och sätta mig på planet ner till frankrike bara för att kunna dra ut henne till De Panne och ta en överbetald kopp kaffe och tillhörande sockerkaka.
Jag ska pussla på mitt schema och kräva ett julschema a.s.a.p så jag vet hur jag kan göra över jul. Jag vill kunna ta ledigt i januari och en gång till när det blir dags. och jag ska.

För är jag inte hennes dotter? Har jag inte samma efternamn? och har inte jag lika stor rätt att visa hela världen ett stort F-U finger och lägga mig ner på marken o gapa o skrika?
klart jag har!

Men inte idag.. Inte nu..
...För det finns dem som har det värre....


Kommentarer
Postat av: Klar Anna-Carin

Tack gumman för dom orden dom värmer ska du veta

2009-11-03 @ 19:20:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0