Planerade idag på jobbet, planerade hur de närmaste dagarna kommer att se ut. För jag vill veta ALLT in i minsta detalj!
Funderar på att börja med en liten bok igen, skriva ner saker som när jag jobbar, vad vi ska äta, om vi ska ut o gå osv osv. Jag behöver sådant för att hålla mig motiverad. För att jag inte ska tappa stinget helt. Jag strävar hela tiden efter at tplanera in mitt liv så att jag , när jag äntligen är ledig, verkligen kan vara just, LEDIG. Så jag planerar.
Jag planerade att komma hem, väga pälsar, rensa toalådor, dricka the och äta mackor till kvällsmat och naturligtvis städa. Muttrande om det där j*vla städandet hela tiden, det tar ALDRIG slut!

Och så kom jag hem..

och möttes av en rakad älskling (pga ett sår på hans haka har han inte velat raka sig på ett tag and I don´t blame him), fast inte helt rakad utan han har lite skägg kvar. Jag gillar det!
Och så kände jag lukten av mat, hemalagad mat och gick in i köket.
och såg..ja.. Ett färdigdukat bord med levande ljus, kyld vin och musiken som strömmande genom högtalarna. Och älsklingens röst som sa att maten var färdig och som genom ett vindslag hade min tristess till livet försvunnit. Allt som jag visste var tvunget till att göra var spårlöst borta och hade bytts ut mot honom med stort H. killen jag vet att jag ska bli gammal med!


En gång frågade mina folk omkring mig när jag skulle växa upp, skaffa pojkvän och ett liv som inte innehöll Sex, Drugs, Roch n´Roll och jag svarade:
NEVER EVER settle for anything less then fairytale butterflyes.
Jag står vid det än idag, och jag kommer aldrig nöjja mig med något mindre! och älskligen ger mig mina sago-fjärilar i magen varje gång jag ser på honom. det är så jag vet hur det kommer att bli.